onsdag 27 april 2011

Ett samtal...

... som återigen fick mig påmind om att jag är ofrivilligt barnlös. Och ännu till av en sån person som jag minst skulle ha anat att bli gravid. Iallafall inte just nu. Och en person som är väldigt nära mig. Varför just hon? Varför inte jag istället?
Ja men Såklart! är jag glad för hennes skull - väldigt glad - men jag trodde dock att jag skulle ha varit före henne i turen. En som inte ens planerat att bli gravid, det här är det värsta. ;'(
"190 i väggen bara"

2 kommentarer:

  1. Jag vet den där känslan...Jag fick oxå veta dagen före vårt bröllop att en av våra närmaste vänner vänta barn, de va som att en kniv vreds om i hjärtat..Fast man såklart är glad för deras skull, men när man själv så önskar och sku vilja ha.. *kram*

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera