Vilka behandlingar går vi igenom?

År 2007, då jag (och mitt ex) började med behandlingarna så började vi med ovulations-induktion - det vill säga vi stimulerade äggcellerna att växa med hormoner & gjorde försöket på egen hand. De två till tre första cyklerna åt jag tabletter (Clomifen) men åstadkom aldrig ovulation (ägglossning) så vi övergick till injektioner, jag injicerade både FSH-hormoner och hcg-hormoner som fick äggcellen att lossna.
Detta gjorde vi kanske hmmm jaaa, kanske 4 eller 5 menscyklar, men med bara ett streck på stickorna.. :|




Ovulationsinduktion – stimulation av äggceller
Om kvinnans äggcell inte mognar och lossnar (ovulation) av sig själv kan man med hormonbehandling stimulera äggstockarna att fungera rätt.

Det lättaste alternativet är behandling med tabletter (aromatashämmare eller klomifen), men om detta inte fungerar, övergår man till behandling med injektioner. Då ges FSH-hormon dagligen som injektioner samtidigt som äggcellens mognad följs upp med ultraljudsundersökningar. När äggblåsan är tillräckligt stor kan äggcellen fås att lossna genom att en annan hormoninjektion ges (hCG).

Graviditetschansen med dessa behandlingar är ca 10−15 % för varje försök, men vanligtvis försöker man flera gånger med dessa behandlingar, vilket ökar sannolikheten för graviditet.


Då vi förra våren 2010 gick till privata kliniken i H:fors Graviditas så började vi genast med lite effektivare behandlingar - vi övergick till insemination. Det var den första och sista behandlingen vi gjorde där, det kostade oss ca.700€ (plus alla mediciner till) och det misslyckades, så vi beslöt oss för att ha en paus och bara lägga energin (och pengarna) på att planera bröllopet, (ni som tror att det lyckas då man inte försöker eller då man inte tänker på det, här hade ni ett levande exempel på att det inte stämmer.)  samtidigt som jag fick en remiss till Kvinnokliniken i H:fors.

Insemination
Inseminationsbehandling (IUI = intra uterine insemination) med mannens spermier används om orsaken till barnlösheten är en lindrig störning i mannens spermieproduktion, det finns en skada i livmoderhalsen eller vid s.k. oförklarlig barnlöshet.

Först ”tvättas” sädesvätskan så att endast de spermierna som har bäst rörlighet blir kvar. De förs in i livmoderhålan med en tunn plastkateter så nära ovulationstidpunkten som det är möjligt. För att öka sannolikheten för graviditet används ofta en lätt hormonbehandling i samband med inseminationen på liknande sätt som vid ovulationsinduktion.

Om det i undersökningarna inte hittas levande spermier hos mannen är alternativet inseminationsbehandling med hjälp av donerade spermier (donor insemination, AID). Dessa spermier kommer från väl utvalda donatorer och de har varit djupfrysta i minst ett halvt år före användning.

Som bäst är graviditetschansen ca 10−15 % per försök för kvinnor som är under 40 år, och det lönar sig att prova behandlingarna flera gånger (3−6 gånger) för att sannolikheten ska öka. När donerade spermier används är sannolikheten för graviditet något högre, ca 15−20 % för varje behandling.